travelena

Hade nämligen glömt bort att det var igår den där middagen skulle vara, hade inget ombyte med mig. 

Det spelade tydligen ingen roll, jag fick spelmarker ändå som det tog ungefär 1 minut att spela bort.

Sen gick jag hem.

Idag ringde han med lägenheten. Kallade mig "spänstig flicka" och undrade 

om jag vill kolla på en lägenhet i Årsta.

Jag gillar det området men vill jag bo i Stockholm? Vill jag jobba kvar på Kungsgatan?

Varje gång jag ska ta ett beslut som innefattar mer än 23000:- får jag en sån otrolig ångest.

Känner mig fångad i en fälla och får panik över att jag inte kan dra när jag känner för det.

Varför är det så?

Önskar jag vore 20 år och kunde börja om på min resa runt jorden. Tillbaka till den tiden då jag inte hade ansvar, eller satt fast nånstans. Då det var möjligt att bara packa om och ge sig iväg igen.

Däremot vill jag inte ha tillbaka känslan av att aldrig ha nog med pengar eller rastlösheten

som rev i kroppen konstant.

Just den känslan har jag iofs ännu, men inte riktigt lika stark.

Nu försvinner den tom helt då och då och jag börjar tro att det är möjligt att ta ett beslut 

om vad/var/hur man jag vill ha livet.

OM det nu skulle vara så att jag skulle få drömjobbet i Göteborg så kan jag ju alltid hyra ut eller byta.

Så det är ju inte så svårt egentligen.

Ambivalent? Jag? Vet inte vad du menar...

Har slut på batteriet i min mobil och ingen laddare har jag. Känner mig handikappad.

Snacka om i-landsproblem.