Frustration.

Det hela började med att jag hittade den perfekta presenten.
Klockren, fantastsikt underbar och väldigt passande.
Storleksmässigt passade den dock inte lika bra, och med tanke på att den kom från andra sidan Atlanten så var det inte tal om att skicka tillbaka och byta storlek och betala frakt och tull en gång till.
Hursomhelst gjordes ett försök till hemsömnad och mamma gjorde verkligen sitt bästa.
Men perfekt blev det inte, och perfektionist är ju vad jag är när det gäller andra...
Försöker tänka som så att det är tanken som räknas, men är det verkligen det?
Den kanske duger att ha i garaget.
Förhoppningsvis.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0