travelena

Jag har insett att jag har en ganska betydelsefull roll på mitt arbete. Jag tjänar inte mer än nån annan och jag är inte vikigare än nån annan men det märks när jag är borta. Det är en härlig känsla att vara behövd.
Att komma tilbaka till jobbet efter en dags ledighet mitt i veckan o mötas av glada tillrop över att man är på plats är väldigt trevligt, "det har varit tomt utan dig", "åh va bra, nu blir det ordning igen" osv osv..
Som sagt, det känns bra att vara behövd. 

Vad som inte känns lika bra är när man känner att man tappat kontrollen. När man tar på sig mer o mer och sköter det klanderfritt men inombords blir skörare och skörare. När jag gråter för att det går mig emot, när jag fräser istället för att svara och suckar istället för att hjälpa. Att jag säger Nej till saker som jag egentligen vill göra men jag är så trött innerst inne att jag vill bara gå hem o lägga mig i soffan.
Och när jag väl tar mig ut för att träffa nån så mal jobbet inuti huvudet, att jag borde göra si o så.
Att jag glömt ditt o datt..  Vaknar kl 4 o börjar systematiskt gå igenom beställningar o inventeringar.
Låter mitt "riktiga" jobb bli lidande för att jag tagit på mig mer än en heltid i jobb bara för att visa att jag kan, och för att vara snäll..

Förra veckan gick det verkligen upp för mig att jag verkligen inte gillar den där tjejen som tagit över på jobbet.
Hon är verkligen inte ett dugg kul. Jag bestämde mig för att jag ville ha tillbaka mitt gamla jag.
Den Lena som alltid hjälper till för hon tycker det är kul, den Lena som har tid att prata när det ringer.
Den Lena som är full av energi och har ett liv utanför dörrarna på Kungsgatan.

Så efter en helg av funderande så tog jag idag beslutet att släppa lite grejor som jag absolut inte har tid med och återfå kontrollen på mitt jobb som jag tycker så himla mycket om.

Jag börjar på Torsdag, då tar jag en veckas time-out.