travelena

Sen i september (förutom några avbrott) har jag nästan varje vardagmorgon tagit  mig igenom Hagaparken på väg till jobbet. November var det mörkt så in i bomben, jag cyklade mest på känn, belysningen var inte alltid att lita på. December-Februari var det snö så då gick jag, hade en period när jag fick för mig att varenda våldsman/kvinna i hela sverige gömde sig i Hagaparken så då gick jag runt istället. Under hela den här tiden har det inte varit många själar ute, varken joggande eller cyklande. Jag har känt mig lite ensam därute.

Men nu när solen har anlänt har tydligen varenda jävel som äger en cykel vaknat. När jag cyklar hem på kvällarna (vid fem) är det så mycket trafik på cykelbanorna att trafiken på hornsgatan bleknar i jämförelse. Det rings i klockor, vevas med armar och det är nästan så jag blir lite folkskygg.
Likaså i Hagaparken, plötsligt är det fullt överallt, var har dom varit hela vintern? Ide?

Likaså här på jobbet. Helt plötsligt går och cyklar många till jobbet. Dessutom tränas det friskt på kvällarna.
Är det för att sommaren snart är här och det är meningen att man ska springa runt i baddräkt hela dagarna?
Vilka för övrgit alltid är svarta har jag märkt i simhallen dit jag går ibland.
Det var vattengympa där sist jag var där och när alla (tjejer) kliver upp är det EN av tolv som har en rosa/röd baddräkt..alla andra hade svarta. Inklusive jag som paddlade längder...
Vad är grejen?

Förutom min otroliga morgoninsikt idag så har jag även funnit ett nytt band som jag inte kan sluta lyssna på.
30 seconds to Mars. Jag är ingen musikmänniska men när jag väl hittar nåt som jag verkligen gillar, lyssnar sönder dem, sen glöms dom oftast bort.. Vi får väl se hur länge J. Leto får hänga med.