travelena

Jag får ofta frågan om jag är stressad. Vilket man kan tro när jag springer omkring o försöker göra tvåtusen saker samtidigt, och jag hör varenda människa ropa mitt namn. Grejen är den, jag hatar ordet. "Stressad".
Jag hör det säkert minst tio gånger om dan; "ojojoj jag är så stressad", "hur ska det här gå, jag som är så stressad", "oj det blev fel för jag är så stressad." 
Ddet är ett ord som används utan dess rätta betydelse i nio fall av tio. 
G brukar säga att jag är stressad men enligt mitt blodtryck och mig själv lever jag ett harmoniskt liv. :)

Däremot blir jag otroligt ofta frustrerad.

Idag har hela min dag upptagits av frustration. Förutom lunchen i solen, den var lugn, otroligt trevlig och rolig.
Men förutom de 45 minuterna har resterande av den 12  timmar långa arbetsdagen varit frustrerande.
Jag tänker inte tråka ut nån med detaljer men när man jobbar i system som inte fungerar och ingenting blir rätt och jag får inte hem grejor då blir jag frustrerad. Det var t.o.m tal idag om att skicka ett flygplan till IRLAND för att hämta grejor!? Otroligt.. Jag har pratat med en miljon människor som inte kunnat hjälpa mig. Till slut står jag med gråten i halsen av frustration och pratar med en man i Nässjö som efter mycket trugande går med på att hjälpa mig. Efter han sagt ja/nej nej/ja ca tio gånger.. Sista gången han sa ja så la jag på fort så han inte skulle hinna ändra sig igen. Jag blir så otroligt förbannad över att gråten kommer när jag blir förbannad, det vore så otroligt skönt att kunna be folk dra åt helvete utan att tårarna rinner samtidigt.. Inte många som tycker man e cool o hård då inte.

Sen kommer jag dit där jag bor och den där förbannade diskbänken är full av disk och det är rent i diskmaskinen.
Det första jag gör på morron innan jag går till jobbet är tömmer diskmaskinen. Det första jag gör när jag kommer hem är tömmer diskmaskinen. Ja men skit idet, kan man tycka men så enkelt är det inte. Är det helt fel att man vill ha rent o snyggt omkring sig? Ja jag vet att jag är pedantisk men jag är inte hälften så pedant nu som jag varit förr...
Jag är väl medveten om att T o jag inte borde bo ihop när jag blir frustrerad över hur det är.
T är en av mina bästa vänner och det vill jag gärna ha kvar, därför  tror jag det är bra om jag flyttar ut.
Problemet är bara att jag inte hittat nån lägenhet. Det roliga är väl att när jag väl flyttar kommer jag vara här lika mycket ändå o ha videomys.. ;)

Min arbetsdag slutade iaf med att jag skrev ett väldigt konkret och väldigt långt mail till ansvariga för leveranser, och till deras chefer och till min chef. Och min chefs chef. Hierarkin ni vet.
Min chef o hans chef fick jag svar från direkt, de höll med mig och skulle ta upp problemet på ledningsmötet imorron, spännande att se vad som händer. Som vanligt har jag naturligtvis kommit på mer saker som jag borde ha skrivit men det kanske räcker med den avhyvlingen som gick iväg... Frustrerande. Det med.
Vi får väl se var det här slutar.

Bara T går upp från sin middagslur (!?) ska jag hoppa i säng. Det blev en lång dag idag. Och imorron kväll kommer ju killarna från Götet upp och vill underhållas, samtidigt som jag ska ta en öl med en tjej som slutat på jobbet.
Cortisonsprutan ska injiceras imorron oxå, jag e lite nervös inför den. Jag har hört så många olika historier.
Allt från att hälsenan kan gå av till att det inte känns alls. Vad ska jag tro? Imorron vet jag.

Hur ska jag göra imorron då? Packa så jag inte behöver åka hem förrän på söndag? Eller ska jag sova hemma imorronkväll?Jag orkar inte tänka på det nu.. Det får ordna sig helt enkelt.

Mor ringde idag och undrade om jag var på väg hem över sista April? Var har hon fått det ifrån??
Vad jag vet är jag inte klonad.

1maj spelar Maryslim på Debaser, rekommenderas varmt