10 kilometer senare.
Eftersom jag tänker på det nya jobbets vara eller icke vara, (kan de bara inte ge mig ett ja eller nej direkt) så har jag den här veckan hittills roat mig med längdskidspåret för att som man säger "get my mind off things".
I min kropp fanns idag en massa energi som ville ut så jag tog beslutet att ta milspåret idag, hade ju gott om tid på mig och dessutom är det ju lampor längs vägen. Trodde jag.
När jag kommit till 5km och det började skymma kollade jag upp och insåg att lamporna bara följer med på 3 km spåret.
Tur att jag inte är mörkrädd tänkte jag o stakade på och hann precis komma runt till mörkret kom.
Nu har jag en fråga riktad till min fd svägerska (hon kanske slutat läsa den här bloggen för länge sen sååå intressant är den inte) Om det är nån annan som vet/ har nån aning så får man gärna svara, men hon e ju "syrra" så hon SKA veta. :)
Det är ju så att när jag reser mig ibland så svartnar det, jag tappar balansen och ramlar.
Jag svimmar inte, och det är inte speciellt obehagligt så jag är inte ett dugg orolig, jag bara undrar varför?
Jag har kollat blodtrycket (det får man ju göra när man är blodgivare, hint hint) och det är alldeles utmärkt.
Nån sa härom dagen att det berodde på att jag inte tränade vilket inte alls stämmer för jag har varit så här så länge jag kan minnas och tro det eller ej men jag HAR vart ganska vältränad under min ungdom.
Som sagt, det är inget jag lider av. Det är de runt omkring mig som blir rädda och ställer till en scen varje gång det händer vilket jag tycker blir lite pinsamt.
Nån som har ett bra svar?
För övrigt så har jag kommit på en sak i min jobbintervju imorse som stör mig.
Rekryteraren säger;
- Vi kommer troligen att ringa på dina referenser
Jag svarar;
- Ja absolut, gör det. Jag har inget att dölja (vilket jag inte har för jag har varit ärlig om mina brister)
Då säger rekryteraren;
- Hmm..det låter misstänksamt. Det har alla.
Vilken märklig sak att säga.
I min kropp fanns idag en massa energi som ville ut så jag tog beslutet att ta milspåret idag, hade ju gott om tid på mig och dessutom är det ju lampor längs vägen. Trodde jag.
När jag kommit till 5km och det började skymma kollade jag upp och insåg att lamporna bara följer med på 3 km spåret.
Tur att jag inte är mörkrädd tänkte jag o stakade på och hann precis komma runt till mörkret kom.
Nu har jag en fråga riktad till min fd svägerska (hon kanske slutat läsa den här bloggen för länge sen sååå intressant är den inte) Om det är nån annan som vet/ har nån aning så får man gärna svara, men hon e ju "syrra" så hon SKA veta. :)
Det är ju så att när jag reser mig ibland så svartnar det, jag tappar balansen och ramlar.
Jag svimmar inte, och det är inte speciellt obehagligt så jag är inte ett dugg orolig, jag bara undrar varför?
Jag har kollat blodtrycket (det får man ju göra när man är blodgivare, hint hint) och det är alldeles utmärkt.
Nån sa härom dagen att det berodde på att jag inte tränade vilket inte alls stämmer för jag har varit så här så länge jag kan minnas och tro det eller ej men jag HAR vart ganska vältränad under min ungdom.
Som sagt, det är inget jag lider av. Det är de runt omkring mig som blir rädda och ställer till en scen varje gång det händer vilket jag tycker blir lite pinsamt.
Nån som har ett bra svar?
För övrigt så har jag kommit på en sak i min jobbintervju imorse som stör mig.
Rekryteraren säger;
- Vi kommer troligen att ringa på dina referenser
Jag svarar;
- Ja absolut, gör det. Jag har inget att dölja (vilket jag inte har för jag har varit ärlig om mina brister)
Då säger rekryteraren;
- Hmm..det låter misstänksamt. Det har alla.
Vilken märklig sak att säga.
Kommentarer
Postat av: morry
vad bra att han tyckte det var misstänksamt, då kommer han definitivt att ringa, och då får de reda på hur bra du är - och att du inte hittat på allt!
Postat av: Yvonne
Jodå, jag läser din blogg fortfarande, dock lite mer sporadiskt.
Ang dina uppresningsproblem så tror jag att det beror på ditt blodtryck. Ett bra blodtryck är ett lågt blodtryck och det ger de symtom som du beskriver. Det enda som hjälper är att ta det lite lugnare då du reser dig upp så trycket hinner med hela vägen upp i kepshållaren. Kom ihåg att det är bra att hålla blodtrycket på en låg nivå, dock inte för lågt men det drabbar inte friska fastrar. Ta det lite lugnare då du reser dig så kan du öka farten sen. Kramar!!
Trackback
