travelena

Tydligen rasar börsen i Asien.
Jag o Fredrik funderar på vad det innebär för oss?
OM det innebär nånting?

Snacka om att jag har lite pengar.
Inga kriser påverkar mig.

Fredrik o Thomas snackar och helt plötsligt slänger Fredrik ur sig nånting, jag minns inte ens vad det var.
Men en sak vet jag, och det är att det stack till i mig av saknad.
Jag saknar Alex, som var med på Roskilde.
Känner inte honom speciellt väl, men ändå saknar jag honom just nu.. =)

Jag saknar inte bara honom, jag saknar nån mer. Några fler.
Kanske en viss, eller vissa mer än andra.
Saknad, vilken märklig känsla egentligen.
En jobbig känsla och samtidigt helt underbar...

Jag är färdigpackad.
Redo för äventyr.

Full fart framåt. Håll tätt bakåt.

När den sköna Helena på jobbet idag fick reda på at jag inte skulle ha mobilen med mig kunde jag se paniken.
"Men, tänk om Annelie springer bort sig då?" var hennes första argument.
-Då får hon väl springa hem sig igen var min lösning.
"Tänk om du blir tilfångatagen av gerillan och de släpar in dig i djungeln då?"
-Hmm..spelar det verkligen roll om jag har mobilen med mig då? Tror du jag kan ringa efter mamma?
Hon ser på mig med sina stora blå ögon och jag blir alldeles varm i hjärtat när jag inser att den här tjejen är allvarlig.
Hon kommer oroa sig tills jag kommit hem. På riktigt.

Jag har ångrat mig.
Självklart hoppas jag inte på alternativ nummer 2.
Inte 4 heller.
Men de alternativen är ju bättre än alternativ 3.

Jag tar tillbaka det jag sagt och bestämmer mig för att alternativ 1 är det jag hoppas på.
Om jag inte kan få det hoppas jag på alternativ nummer 4.
Men helst inte.

Där ska vi försöka tala om vad vi har för oss under de här veckorna.

När jag mer eller mindre övertalades att söka jobb i Åre lovades det att jag skulle få veta om jag fick tjänsten senast i början av den här veckan. Början av veckan är för mig måndag eller tisdag. Sen är det mitten på onsdag.
Slutet kommer på tors-fredag.
Jag har inte hört nåt och detta retar mig vansinnig! Jag hatar när inte folk gör som dom lovar.
Man står för sitt ord helt enkelt.

I vilket fall som helst så skrev jag idag ett mail till berörda parter.
Där jag skrev att jag var besviken över att inte hört nåt, vare sig negativt eller positivt.
Att jag drog slutsatsen att platsen tillsats av annan sökande och att jag tackade för visat intresse.
Sen stängde jag ner mailen. Och lämnade jobbet.
Hur kan man vara chef på en stor avdelning om man inte ens kan ge ett negativt besked?
För jag tror det är det det handlar om. Att nån annan fick tjänsten och nu tycker de det är lite pinsamt eftersom de övertalade mig att söka. Och berättade om alla förmåner det skulle innebära.
Jag är ju inte farlig. Jag bits inte.
De kunde ju gett mig beskedet på telefon, om de nu tycker det är obehagligt.
Jaja, nog om det nu.
Nu är det semester.

Det enda jag funderar över nu är Herr C i GBG.
Har inte hört nåt från honom den i måndags, då jag vet att han kom fram till Slovakien ordentligt.
Sen hade jag ett missat samtal från honom i tisdags, men när jag ringde upp svarade han inte.
Skickade ett sms, inget svar.
Liiite orolig igår, skickar ett till där jag undrar om han lever. Inget svar.
Alternativen är dessa;
1; Mobilen har blivit stulen och han vet inte att man bör stöldstänga mobilen hos Telia om man vet att den e på vift.
2; Han har blivit förförd av en slovakisk skönhet och tar avstånd från oss andra skönheter.
3; Det HAR hänt nåt och jag borde oroa mig.
4; Han beter sig som ett as och tycker att jag borde skita i vad han gör.

Jag hoppas på alternativ 1, 2 eller 4.

Det sägs att kvalitén är sämre nu för tiden.
"Det var bättre förr", grejorna man köpte höll längre.
Min stegräknare är utmärkt kvalité utav!
Trots 40grader varmt vatten är den intakt.
Den var lite krasslig igår just när den kom ut efter centrifugeringen men den har repat sig nu.
Jag har t.o.m kollat så att den räknar rätt.
Kvalité mina vänner, kvalité!

Mitt huvud däremot verkar vara av lite sämre kvalité.
Det värker för andra dagen i rad. Antar att det kommer att gå över imorron när semestern börjar.
När jag kommer dit solen skiner och jag ska få massage.
När jag ska sova hur länge som helst, och ha shorts varenda dag.
När jag, citerar Fredrik, "ska ha kul hela tiden"!

En dag kvar...

Om jag, gud förbjude, hade stött på en våldtäktsman på väg ner till tvättstugan hade han nog blivit (glatt?) överraskad!
Under jackan hade jag nämligen bara bh. Och under kjolen var jag byxlös.
Och barfota var jag. I mina foppatofflor.
Jävligt het.

Våran tvättmaskin är trasig.
Det innebär att jag rusade ner till tvättstugan i panik för att få lite kläder rena inför resan.
I min iver har jag lyckats stoppa in min stegräknare i 40graders maskin.
Varför? Den var ju inte lortig...??

En hel arbetsdag kvar.
Jag längtar efter att få sätta autosvar på mailen, "borta, kan ej nås, lös problemet"
Underbart!!
Frågan är vad jag gör med mobilen? Stänger jag av den?
Har den påslagen hemma utifall jag annars missar nåt väldigt spännande?
Tänk om jag får sms på min födelsedag och de inte ligger kvar när jag kommer hem?
Ojojoj vilka i-landsproblem jag har...
Det kommer att bli tufft att vara 23 dagar utan mobil.
Jag har börjat småöva lite, lämna den hemma när jag går o tränar.
Batteriet har tagit slut några gånger och jag har inte gripits av panik trots att jag varit onåbar.
Måste erkänna att jag haft bråttom hem till elkontakten dock..

Svart toapapper.
Det har vi hemma hos oss.
Det har jag aldrig sett förut?
Himla snyggt!!!

Skillanden är hårfin mellan bitter och uppgiven enligt min underbara kamrat.
Självklart har hon rätt så istället för att uppfattas som bitter när jag egentligen är uppgiven  bestämmer jag mig härmed för att gå över till förbannad. Förbannad och besviken, funkar det ihop?
Ja det gör det nog.
Det får duga för nu.

Har lite ont i hjärtat idag.
Det kan bli så ibland.
När ingenting blir som man tänkt sig..

Okej att man är med i Let's dance. Gör man bort sig där är det bara ens ego som blir sårat.
Det är sällan man gör illa sig när man dansar.
Med det här nya, Stjärnor på is, är nog lite värre.
Av ren princip så hejar jag såklart på Kicken. Såklart.

Att umgås med barn i korta stunder är helt fantastsikt. Man kommer till insikt helt enkelt.
Speciellt när man får nöjet att umgås med en smart 5 åring från Saltsjöbaden.
jag fick två frågor igår som jag inte har en aning om vad jag skulle svara på;

Nummer ett kommer när vi går genom en gångtunnel på väg till Affären.
Det står en snorunge på max 15 år o röker med byxorna nere på halva röven.
När vi är på väg hem en helvtimma senare kommer Paulinas fråga,
"-Varför röker ett barn?"

Vad svarar man på det?

Nummer två dyker upp senare under kvällen.
Vi kollar på idol och under en reklampaus visar de en reklam för mascara.
Samtidigt som vi ser en utomordentligt vacker tjejs vackra ögonfransar hör man en mansröst som övertygar oss
om just den mascarans förträfflighet. Tror det är Loreal men är inte säker..
I vilket fall så tycker Paulina det är mycket konstigt;
"-Varför pratar en man om nånting som han aldrig kommer att ha på sig?"

Återigen står jag svarslös...

Och bitterkukar.

Jag undrar vad det är som gör att jag har så många bittra syniska människor omkring mig dagligen.
Blir man automatiskt bitter när man passerar 50års strecket?
Om så är fallet tänker jag fan inte vara med.
Jag blir så trött på gnälliga, självömkande tanter o gubbar som går omkring och tycker livet har behnadlat dem orättvist.

Den här veckan har nog varit det längsta i mannaminne.
vad betyder mannaminne egentligen? Vilket konstigt ord... Nästan som mannagrynsgröt.
Nu blev jag sugen på gröt. Jag har bara havregrynsgröt. Inte lika gott, men nyttigare!
Snacka om att tappa tråden....

Nästa vecka  är ganska avgörande för framtiden.
Kommer jag att lämna Stockholm?
Är det dags att visa hur man driver en butik i Norr? :)
kommer jag att bli hänförd på måndag över hur fantastiskt Gbg är?
I slutet av nästa vecka, samtidigt som jag tar semester kommer jag att veta var jag ska ta vägen när jag kommer hem.
Tur att jag är så flexibel.

Men först är det helg.
Fantastiskt.

Inatt drömde jag att min kollegas son gick omkring på stan och slog människor blodiga med ett baseballträ.
Vad pågår i mitt undermedvetna?

Mina 9 senaste mottagna samtal kommer ifrån följande personer;
-Kristofer
-Thomas
-Annelie
-Fredrik
-Mats
-Mamma
-Mange
-Sarah
-Lars

Mina senaste inkomna sms kommer från;
-Annelie
-Annelie
-Johanna
-Annelie
-Johanna
-Daniel
-Wez
-Deniz
-Annelie

Det är nånting som INTE är som det varit just nu.
Nånting/Någon fattas mig.

Inatt har jag sovit i Fredriks sovsäck.
Man behöver göra det ibland.
Bara för att man kan.

...så känns det väldigt märkligt att gå hem efter jobbet, somna och sova till niotiden,
för att sedan väckas och hoppa in i duschen och tillbaka till stan igen vid elva.
På en onsdagkväll.
Det känns som om jag ska vara otrogen eller att jag trotsar ett utegångsförbud.
Väldigt märklig känsla.

Ska man vara glad åt det man har trots att man inte fick det man ville ha?

Thomas jobbar på ett bokförlag, iaf i två dagar till.
Varje Onsdag får de välja ett par böcker som de får ta med sig hem.
Idag fick Fredrik en present;


Jag fick oxå en present;


Lägg märke till att det är ett hjärta på mitt "kort" medans Fredrik fick en snopp...