Euforisk!

Jag gav mig ut i backen till slut. Fast jag inte ville för jag tyckte jag var så dålig sist.
Skam den som ger sig brukar det heta, och det är väl tur att jag är så himla tjurig!

Idag var det helt undebart att åka bräda.
Det var som om det var nån annan som styrde fötterna på mig när jag svischade fram.
Blev dock abrubt påmind om att det var jag som hade kontrollen när jag tappade den, och slog i bakhuvudet.
Tur att jag använder hjälm, ramlade i den isiga biten av pisten.

Men som sagt, det var en bra em i backen.
Och bättre ska det bli! 

Drygt.

LIgger i soffan under täcket o myser o kollar på tv.
Samtidigt kryper de ti kroppen på mig, jag borde göra så mycket annat.
Borde åka bräda, borde köra skräp mm mm '
Känner stress inför jul trots att det inte finns nån anledning.
Ska jag åka 21 mil hemöver för att få spendera 9 timmar med familjen och sen åka 21 mil tillbaka igen?
Eller ska jag stanna här och bara mysa och kolla på film och slappa?

Dessutom är jag lite orolig för jobbsituationen, kommer de att reda ut det eller kommer en av dem att åka hem?
Kommer det isåfall att hända innan nyår? 
Betyder det att jag kommer få jobba hela veckan när jag har besök?

Nu vill jag ha lugn och ro.
Och därmed basta. 
Det är ju för fan juletider.

Dagens I-lands problem.

"Gummit" runt lurarna på mitt headset har ramlat av, vilket gör att lurarna skaver i örat.

Update.

Det blev utgång ändå.
Petter o Madde kom förbi så vi gick till Dahlboms en sväng.
Efter halsandet av tre öl gick jag hem.
Trevligt, dock inte trevligt nog för att gå vidare till "Country" där det var "Kiss" tema ikväll.

Det är ju en dag imorron oxå.
Nu ska jag kolla pistkartorna över Åre och se om jag kan hitta någon backe som får mig att tro att jag kan åka snowboard igen.

Utekväll.

Först var jag sugen på att gå ut. Sen var jag inte det.Sen blev jag det igen och ringde Emma som jag skulle gå ut med.
Då var inte hon så sugen.
Hade jag varit på rätt humör hade jag satt på mig jackan och gått ut själv men nu var jag inte det.
Så det slutade med att jag nu sitter här i soffan, med en Becks i handen, och kollar på Harry Potter.
Nöjd med att vara hemma men ändå irriterad ppå att inte vara ute.
Mest irriterad är jag nog på mig själv som mesade ut och gick hem.
När jag kunde ha druckit champagne och ätit snittar.

Äh, Harry Potter är inte så dum han heller.

Halkvarning.

I Åre har 20 minusgrader bytts ut mot 2-3 plusgrader vilket gör att det blir blankis såklart.
På gågatan utanför butiken halkas det runt hej vilt.
Det roliga i kråksången är att de som ramlar är ofta väldigt snabba upp igen.
Samtidigt som de tittar sig omkring för att se om nån såg dem trilla.

Det är vad jag roar mig med en fredagseftermiddag.

Problem.

Jag har fått ett bensinkort genom jobbet så jag kan tanka Mercan som jag glider omkring i.
Problemet är bara att det inte finns nån mack här, med samma logga som på bensinkortet.
Var det verkligen genomtänkt?

En sak till..

Jag o Martin Stenmarck hade ett sorts förhållande.
Det var väldigt likt en hel del förhållanden jag haft genom livet.
Man är av, man är på. Det är uppåt, det är neråt.
Vi var inte tillsammans men träffade inga andra.
Martin var lite mer på än vad jag var, jag kunde liksom inte riktigt bestämma mig.
Visste inte vad jag ville helt enkelt (en känsla jag är VÄLDIGT bekant med)
Hur som helst blev det inte enklare av att Micke Persbrandt visade intresse.
Så där stod jag i mitten, Martin o Micke pressade på och ville att jag skulle bestämma mig.

Sen vaknade jag.

Magsjuka.

Herr Carlsson har magsjuka och det fick mig att fundera på hur länge sen det var jag hade det.
Kan inte ens minnas när det var så det måste vara väldigt väldigt länge sen.
Undrar vad det beror på att jag aldrig har magsjuka, peppar peppar...
Kanske beror det på att jag kräks så ofta ändå så jag är immun mot just magsjuka.
Men saken är den att jag hellre har magsjuka än;
-Är täppt i näsan
-Har ont i huvud eller hals
-Har urinvägsinfektion
-Mår illa
-Har öroninflammation
Tycker inte det är så jobbigt. Man bara öppnar ju munnen så kommer saker ut. That's it.
Svårare än så är det inte. Äckligt, ja visst men inte speciellt jobbigt
Och när man mår så mycket bättre efteråt är det ju SÅ värt det.


Torsdagar.

Av nån konstig jävla andledning så är min favoritdag Torsdagar. INte Fredag eller Lördag som många andra verkar föredra, utan just Torsdag. Så har det alltid varit och eftersom jag är halvvägs i livet så lär det väl så förbli.
Även om jag jobbar hela helgen känns det ändå bra att det är torsdag. Märkligt det där.

För övrigt trodde jag i min enfald att det hade lugnat ner sig runt allt på jobbet och att vi var på väg att kunna fokusera på det vi är här uppe för att göra. Det har ju varit en hel del kaos som en del redan vet..
Igår blev det ännu ett hack i kurvan. De jag arbetar med rök tydligen ihop och blev osams rätt rejält.
Grejen är den att de delar ju hus häruppe oxå så det är rätt bra om de kan komma överens...
Idag var den ena ledig, imorron den andre så de jobbar inte ihop förräns på lördag.
Då är jag ledig och kan inte vara där o medla så vi får väl se hur det går. Jag tror de löser det, de är ju vuxna människor.
Det värsta som kan hända är att de INTE kommer överens, sen står jag där utan personal resten av säsongen. =)
Just snyggt.

Bullbak

Jag bakade igår. Varför vet jag inte ens själv eftersom jag sällan äter varken kakor eller bullar. Och som vanligt när jag gör nånting så ska jag alltid överdriva så det räcker inte med att baka pepparkakor. Nej nej, ska man göra nånting ska man göra det ordentligt. Pepparkakor, kanelbullar, kolakakor och morotskaka blev det igår. Sen står jag där och ser på förödelsen och undrar varför jag gjorde det. Som sagt jag äter det inte ens? Min arbetskamrat blev iaf glad. Han värmed kanlebullarna i micron och hoppade över lunchen.

Äntligen.

Efter funderat under en vecka på om jag verkligen gjorde rätt som flyttade från Stockholm till Åre, fick jag idag svaret.
Ja.
Efter en liiiiten tur i skidbacken, där jag ramlade 200 gånger, gick jag hem och värmde oboy.
Vilket mys.
Skidåkning o varm oboy, det är grejer det!

Julbord.

Eftersom mina föräldrar ibland glömmer bort att jag finns tog jag beslut idag om att våldsgästa julbordet.
Alla de andra var inbjudna till Vemhån, men inte jag.
De trodde nog inte att jag skulle åka 21 mil enkel resa för att umgås i två timmar.
Men se där hade de fel.
Så jag klev in och krävde en stol. Och mat. Plus Julmust.
Sen kräktes jag och åkte tillbaka till Åre.

Ja.

Jag är på gång. Det är mycket i hjärnan som ska ut.
Vet inte hur det ska formuleras.
Eller, som han säger den där arga rapparen;
"Pengar rullar in som dom ska, det går bra nu!"

På gång...igen..

Snart händer det nåt.
Känner det på mig.

Avslutade min skitvecka igår med att skalla "bildörrskarmen" vilket resulterade i ett ömt huvud med svagt ljusblått ögonbryn.att ajg var tvungen att sova på vänster sida inatt.
Bara det borde ha gjort att jag skulle vakna på fel sida imorse.
Men icke.
Idag var en bra dag, kanske vänder det nu?


RSS 2.0