What would Brian Boytano do?
Varför gör man det? Ingen är så oumbärlig. Så det så.
Vi hamnade imorse i en diskussion vem som var den elakaste här på Kyrkbacken. Tydligen är det jag enligt Thomas o Fredrik. Jag håller nog med tror jag, men det är ju svårt att jämföras med två stycken som är så snälla att dom går över åt det mesiga hållet. Thomas är utom tävlan den snällaste av oss, men det tror jag inte beror på att han har större hjärta än nån av oss andra två utan det handlar nog mer om att han är för lat för att vara elak.
Däremot är nog Fredrik mest förvirrad, det snurrar tydligen rätt mycket konstigt i huvet på han. Jag är den som är lättast att reta upp. Det räcker med en oupphängd tvätt eller en skitig diskbänk så blir jag irriterad.
Det är verkligen inte "three peas in a pod" som bor i den här lägenheten, det är tur. Tänk så tråkigt det skulle vara om vi alla satt framför datorn varje vaken timme, eller satt fastklistrad framför tv'n varje minut de sände sport, eller somnade i soffan varje kväll? Hur kul skulle det vara? Inte alls.
Thomas tycker dessutom att jag är egoistisk som inte låter nån av dom får ha sex i min säng?
Varför ska dom ha det när jag inte jag har det?
Till veckan är det dags för helkroppsrenovering.
Måndag=Tandläkaren
Tisdag=Blodgivning
Onsdag fm=Barnmorskan
Onsdag em="Livmoderhalscancerprovtagning"
Torsdag=Sjukgymnasten
Jag ska även försöka hinna jobba lite den här veckan med.
Dessutom var jag på Östermalms IP imorse och gjorde fys-test. Imorron gör jag ett försök att vara med på Militär-träning igen. Det är ju så himla skoj och fruktansvärt jobbigt! Underbart!
Tre dagar i veckan, 6.15 i arla morgonstund, 70 minuter åt gången ska jag återigen ha nån som skriker att jag ska göra mitt yttersta. Tänk att jag betalar för att en man ska skrika åt mig på mornarna.
Idag gjorde jag ett försök till Makaronipudding, Att det skulle vara en "äggstanning" var självklart men hur en sån görs var inte lika klart... Som tur är så finns ju Internet så jag skog upp o började röra.
Tydligen har jag svårt att läsa, eftersom det blev klumpigt o tjockt. Jag hade glömt att läsa det sista "k"et i receptet.
Mjöl o ägg blir inte lika bra. Att jag sen glömmer bort det faktum att puddingen står i ugnen, och jag klistras fast framför nya avsnittet av Grey's Anatomy, gör att Fredrik tycker jag är en "sådär" kock.
Nu törs han inte ens smaka. Dom är ganska otacksamma att laga mat till de här två jag bor med.
Nu ska jag o Wez kolla på skräckfilm. Jag älskar skräckisar och har äntligen hittat nån att titta med.
Vad jag funderar på idag är om resenär Carlsson kom hem med eller utan tjuvgods?
Ja just ja, jag antar Marias utmaning på 500 minuters motion den här veckan. Banne mig.
Jag bor i ett dårhus.
Dreaming.
Det var oerhört trevligt på alla punkter måste jag medge.
Sen vaknade jag o insåg att det bara var Fredrik som sov på andra sidan sängen.
Då blev jag sur.
New York i bilder..
På väg..
Champagne, på musikal..
Mongo-Lena?
Strawberry Daquire.
En Johanna.
Hungrig.
StrawberryDaquire till frukost..
Frihetsgudinnor.
Träna.
Idag var det meningen att jag skulle springa hinderbana med Annelie men det blev inget av.
Haltade som vanligt ur sängen. Men nu har jag bestämt mig. Ont ska botas med ont.
Nu ska här åkas inlines!!
22.
Jim som säger att jag är en "america-lover" har rätt i det. Iaf när det gäller skor. Fyra par blev det från NY.
Härligt. Dags att rensa ut det gamla, in med det nya.
Varmkorv.
Fredrik hamnade på min sängkant där vi diskuterade livet, kärlek, sex, relationer och spelet vi alla spelar.
"-Det är som att kasta varmkorv i en hiss" avsluta Fredrik.
Sen får ni själva fundera över vad det var han syftade på.
Namndag.
Ringde mamma när jag landade på Arlanda i måndags o berättade att jag levde och allt var bra. Brukar göra det när jag varit ute på resa, eftersom mamma då kan börja andas igen o sluta oroa sig.
"-Ja grattis på namnsdagen oxå, har tänkt på det hela helgen att jag skulle gratulera dig i efterskott när du kom hem", säger hon plötsligt.
Jaha ja tänker jag, vad kan det vara för dag då, jag har ju många namn men vad jag minns har jag aldrig haft namnsdag i september förut? Lena i Augusti, Kristina i Juli, vad är det då för dag i september?
"-Det var Sigird i lördags", fortsätter mamma.
Sigrid??? Jag heter väl inte Sigrid?
-"Men mamma jag heter väl inte Sigrid" utbrister jag förskräckt, "det är ju Du som heter det!"
-"Ja men heter inte du oxå det?" säger hon, nu med viss tvekan i rösten.
Varpå jag med upprörd röst stämma får ur mig;
-"Mäh! Vet du inte vad dina egna barn heter eller???"
-"Ja men, ni är ju så jävla många nu så det är inte så lätt att hålla reda på er"
Sympatilös med i-landsproblem.
På mitt jobb är det jag som svarar i telefon på morronen när de som är sjuka ringer in o sjukanmäler sig.
Det intressanta är att det nästan alltid handlar om samma personer? Med ca 1-1½ månads mellanrum så är dom sjuka? Vad är det för fel på deras immunförsvar?
Jag vet att jag är lite extrem åt andra hållet och aldrig stannar hemma, och det är inte bra det heller.
Men jag blir ju så fruktansvärt rastlös när jag ligger hemma! I våras när jag spräckte trumhinnan tex, då var jag tvungen att vara hemma i tre dagar för det rann blod ur örat och jag hade feber, då anmälde jag mig till Tjejvasan.
600:- har jag alltså betalat för att lida på skidor i tre mil.
Det hade aldrig blivit nån anmälan om jag inte suttit hemma och varit sjuk.
Nog måste det dock vara så att många känner efter för mycket? Att många av dessa sjukanmälningar hade kunnat undvikas om det varit så att man trivdes på jobbet? Om man jobbade på en mindre arbetsplats där det blev mer kännbart om man inte dök upp? Tycker det är oerhört tragiskt att många av mina jobbarkompisar inte nått 25års strecket ännu, och redan är fulla av bitterhet och inte vill jobba. Vad blir det av dom?
Hur kommer det att vara att jobba med dem om 20 år, om de fortsätter med samma inställning? Usch o fy.
Över till mitt I-landsproblem. Jag har haft sönder min telefon. Det började med att den inte lös i displayen längre utan jag var tvungen att ställa mig under en lampa och vinkla telefonen i en viss vinkel för att kunna se ett telefonnummer eller läsa ett meddelande. DK skulle hjälpa mig att uppdatera telefonen vilket resulterade i att alla sms, mms och mobilnummer försvann. Det visste jag att de skulle göra men på nåt vis så hade jag hoppats på nåt mirakel, att allt trots allt skulle finnas kvar, men icke...
Så nu sitter jag här utan nummer, och utan gamla fina sms som jag sparat på till en regning dag.
I det skick telefonen är nu hade den varit perfekt att ha som "fylletelefon". Hade kunnat ringa till;
Mamma
Pappa
Jörgen
Anders
Mari-Louise
Calle
Annelie
Thomas
Hans
Fredrik
Rikard
Maria Å
Peter H
Mathias
Robin
Rasmus
Linda
Lasse
Gustav
Deniz
Maria W
Det är nämligen till de jag kan numret utantill.
Hångel.
Vad är ett bra hångel? Det är ett hett ämne som diskuteras ofta i min värld.
Hur det ska vara, hur det ska kännas i magen och hur "det" ska se ut. Själva hånglet alltså.
Jag skulle hellre leva resten av mitt liv utan sex än leva utan hångel.
Om jag var tvungen att välja alltså.
Kärlek.
Det finaste kärleken av alla visade nog Jennifers brev till sin nyläckta lillasyster idag.
Hon har skickat ett brev till Alicia (jennifer bor hos mamma den här veckan) och enligt rykten var det så det kom en tår både hos farmor o övriga familjemedlemmar
"Välkommen till Världen lillasyster" osv osv.
Pratade med min bror igår som tyckte det var bra att det blev en tjej till för dom vet han hur han ska hantera.
När jag påminde om finniga moppekillar med fjunmustasch som kommer att hänga runt knuten om ett antal år så berörde det inte honom det minsta. "Jag har ju övat på dig, jag höll ju dig hårt".
Så sant.
Analys.
En av mina fd chefer ringde mig idag. Mest för att snacka skit tror jag, men oxå för att få mig att byta jobb.
Han är helt övertygad om att jag borde jobba inom butiksutveckling eller ta jobb som nån form av säljcoach för Återförsäljarna. Han tycker jag är så analytisk?!
Jag vill ingetdera. Jag vill ju jobba inom det jag redan gör, bara i större omfattning.
Fick reda på idag att det fanns tydligen ett jobb, precis det jag ville ha, som skulle ut för sökning ganska snart.
Det hade varit klockrent att söka för mig. Ja jag hade hamnat i regniga/blåsiga Göteborg om jag fått det, men det hade varit helt okej!! Tyvärr fick jag samtidigt reda på att tjänsten hade dragits in redan innan man kunnat söka. Besparingar inom företaget tydligen.
Otur.
En annan fd arbetskamrat ringde oxå idag. På fyllan från utlandet!!! Hur roligt som helst.
Vi bestämde att vi skulle ta en kryssning tillsammans i höst. Förra gången vi var iväg var väldigt lyckad så det ser jag fram emot. Dessutom föreslog även Daniel idag att vi skulle dra ihop ett gäng o åka på kryssning.
Plus att Tompas kryssning fortfarande inte blivit av.. Jag får nog inte göra annat än åka kryssning i höst som det ser ut.
New York var superbra. Vi gick o gick o gick och gick lite till. Å tittade o tittade. Och framför allt shoppade vi!
Jag har aldrig gjort av med så mycket pengar så fort, någonsin.
Men som Lasse brukar säga, "pengar kan man alltid tjäna nya".
Var på musikal och på Comedy Club. Har sett alla sevärdheter vi ville se och promenerat i Central Park.
Resan dit var ett äventyr bara det. Vi var sena redan innan vi kom iväg, nåt som inte stämde med instrumenten tydligen. När vi äntligen kom iväg var det turbulens nästan hela vägen, oväder oväder..
Framme i New York var det kö till landingsbanan och vårt bränsle höll på att ta slut, så planen var att vi skulle mellanlanda på en militärbas o få lite mer i tanken. Halvvägs till basen vände vi igen för då hade vi fått gått före i kön till landningen. Det är tur att det händer saker så man slipper bli uttråkad.
Kollade på Idol idag och började genast fundera på vad det är som driver dessa männsikor att inför ett helt land, bete sig som en idiot. Vad som är rätt o fel vad det gäller konceptet låter jag vara osagt, huruvida man kan tävla i musik likaså. Men om man nu deltar så vet man ju vilka regler som gäller. Man vet ju oxå att Juryns utlåtande är det som gäller och att de är betalda för att vara elaka o dryga. Varför finns det så många utan självinsikt som söker?
Och vad har dom för vänner som uppmanar att söka när de tydligen inte har sångröst för fem öre?
Vad säger man på jobbet/skolan dan efter det sänts på tv att man har gråtit o skrikit på juryn?
"Alla kan sjunga" sa alltid min Timmen Glad-fröken, sen fortsatte hon meningen med " mer eller mindre bra".
Tur att jag har självinsikt så jag inte har sökt till Idol, för sjunga det kan jag inte.
Det är därför jag tycker det är så kul med Singstar!
Dessutom har jag funderat över varför det är så långt snöre på tamponger?
Alicia.
Det är kul med nya barn i sin omgivning.
Bara man slipper föda dom själv och kan lämna tillbaka dem när de gråter.
Vi hade en diskussion innan jag åkte till NY , min bror, hans tjej o jag,huruvida jag borde få bli moster nån gång eftersom det låter så mycket yngre och roligare. Carina gick med på det, eftersom hon o jag har känt varandra i tusen år så är hon som en syster så då kan man ju låtsas att jag blev moster den här gången.
Men det gick inte brodern med på, är man en faster så är man. Inget mer om det.
Carina blev då tuff när hon kom på att hon blir "moster" när jag får barn.
Bara därför tänker jag inte skaffa barn. Bara för att jävlas.
Får inte jag bli moster ska inte hon heller få bli det.
NY
Det är planen. Och träffa Johannas Uncle Arthur såklart! ;) Hörs!
Tisdag.
När jag vaknar minns jag det inte heller så jag ligger o funderar en stund tills jag tror jag kommer på det men det är ju sådags nu...
Jag o Tompa pratade om svartsjuka igår. Det var nåt program på trean som vi slötittade på (slötitta betyder att man har tv'n på o kollar på tre fyra kanaler samtidigt) och där var det en tjej med som var lite svartsjuk kan man säga.
Hon kollade igenom sin sambos msn, resten av hans dator, öppnade hans post och när han fick ett sms var det hon som hoppade upp o kollade vem det var ifrån. Tjejen gjorde aldrig nånting med sina kompisar utan ville vara hemma när han var hemma så hon hade koll på hans fritid. Är inte det lite vrickat?
Det värsta av allt var att den här killen hade vant sig vid det här så han verkade inte tycka att det var speciellt konstigt? Vad jag är imponerad av är att hon trots allt tar sig i kragen o inser att hon behöver hjälp.
Sen att man gör det på tv så hela svenska folket kan se vilken psykopat man är, kan väl diskuteras..
Fortfarande sitter jag o funderar på den här killen, hur orkar han? Är det verkligen så att man står ut med vad som helst bara man är tillräckligt kär? Är det ens kärlek det handlar om, kan man verkligen älska nån så oerhört högt, som de båda sa de gjorde, utan att ha nån tillstymmelse av tillit?
Hur orkar man leva ett sånt liv där man hela tiden sitter hemma och "passar" sin partner? Eller blir "passad"?
Är inte tillit en del av kärleken?
Ibland.
Det finns inget som är bra helt enkelt. Allt är misär.
En sån dag är det inte idag! Långt ifrån!!
Idag ser jag bara sol trots att regnet öser ner. Idag är jag väldigt nöjd med att vara jag, jag har (nästan) bara bra sidor och är till synes perfekt i min värld! :)
Jag har massor av roliga saker att se fram emot och det enda som jag bekymrar mig om är hur jag ska hinna med.
När jag i lördags fick veta att jag inte skulle få hoppa fallskärm pga det dåliga vädret blev jag fruktansvärt besviken, samtidigt som jag började andas igen. Kändes som jag hade hållt andan en längre tid.
Många frågar varför jag tänker göra det när jag uppenbarligen är livrädd, men det är just det som är grejen..
Rädslor ska övervinnas.
Bortskämd?
-"Nej inte direkt.." sen funderar jag lite och kommer på att jag åker ju faktiskt till New York på Onsdag!!
Men det känns inte riktigt som en resa eftersom det är så kort tid. Det är ju inte ens en vecka.
Är man bortskämd då?
69an
Under min tur i bussen hinner det kliva på, och av en eller två andra passagerare. När jag kliver av blir bussen återigen tom.
Kan det verkligen löna sig att ha en buss bara för mig?
Hoppet som uteblev.
Det blev inget hopp. Det regnar för mycket. Otur.
Åh.
Antar att det är just det som är grejen. Att kliva ur ett flygplan på 3000meters höjd är inte logiskt på nåt sätt o vis.
Att man som jag älskar berg o dalbanor verkar i det här fallet helt irrelevant. Det finns inget som kan jämföras.
Sur o irriterad är jag oxå. På allt o alla. Har vaknat på fel sida efter en natt av mardrömmar.
Och som vanligt så är det så verkligt att jag vaknar med tårarna rinnandes.
Som tur är så finns det botemedel. En promenad på 40 minuter och en rejäl grötfrukost. Sen ser jag nog solen igen.
Fick ett sms inatt; "Lena! Vad du än gör hoppa inte. Jag har läst ditt horoskop"
Jag fick två stycken med samma budskap. Från samma person. Med två timmars mellanrum.
Det finns två alternativ
1. XX är full o tycker det är roligt att bre på min dödsångest ännu mera, vilket är otroligt elakt.
2. XX är orolig på riktigt.
Vad tror du?
Mina brev..
Min Maria ska med!
Trots att jag fortfarande har lite ångest över morgondagen har den lättat lite nu när Morry ska med och hålla mig i handen. Kanske inte då själva hoppet inträffar men dock före och efteråt.
Tjoho!
White trash.
Det första jag tänker på när jag ser den här bilden är "white trash"
"Det make'ar ingen sense."
För 7 år sedan flyttade jag till Stockholm för första gången och delade då lägenhet med Thomas, Fredrik o Cissi ute i Jordbro, på Moränvägen 80 om jag inte minns helt fel.
I vilket fall som helst så pluggade Fredrik på den här tiden Statsvetenskap på universitet och tyckte att han var smartare än oss andra. Han slängde sig med ord som vi andra aldrig hört talas om, och hade man fel meningsbyggnad när man sa nåt fick man minsann höra det. Tro mig.
Tex så säger man inte "Han är äldre än mig" utan det korrekta uttrycket är "Han är äldre än jag". Osv osv.
Han lärde mig ord på den här tiden som jag fortfarande minns, trots att jag aldrig använt dom..
Idag jobbar Fredrik som journalist och han får mycket beröm för det han gör, och det förstår jag, för han är verkligen jätteduktig. Dock har jag i alla år väntat på att få håna honom för nån form av felsägning.
Idag kom det.
-Men Lena, det make'ar ingen sense.
En tår..
Jag kände verkligen hur paniken kom krypande och hur helt jävla fel det känns att kliva rakt ur ett flygplan.
Om det hade varit meningen att vi skulle vara så högt upp i luften utan flygplan omkring oss, hade vi inte haft vingar då? Vad händer om jag hoppar ur planet o sen grips av panik? Börjar sprattla och slåss för fulla muggar o kräver att bli avsläppt? OM inte fallskärmen löser ut o jag blir en våt sörja på backen 3000meter längre ner, det behöver ju inte jag må dåligt över men paniken på väg ner när jag vet att det är det som kommer att hända, hur hanterar man den?
Förhoppningsvis går det fort.
Ikväll ska mina sambos ut o spela biljard o roa sig, själv ska jag stanna hemma o skriva små brev till alla de som förtjänar ett, utifall det skulle vara så att jag landar platt...
Att jag var så mesig, det trodde jag faktiskt inte. Fixar jag det här då ska jag fan erövra världen sen.
Så det så.
Hur svårt kan det va?
Matlagning har aldrig varit min starka sida och kommer nog heller aldrig bli, saknar det rätta intresset.
Ibland kommer dock skaparlusten över mig och det gjorde den idag. Fredrik hade prata om ugnsbakad falukorv och just idag blev jag sugen på det. Och kokt potatis!!
Och där har vi det svåra. Jag kan helt enkelt inte koka potatis.
Kan inte minnas en enda gång jag lyckats!? Det ser så himla lätt ut, och det är det säkert men jag lyckas ALDRIG.
Endera blir den för hård, alltså inte kokt tillräckligt länge, eller oxå blir den för mjuk så den smular sönder..
Idag lyckades jag med konststycket att koka torrt!! Helt plötsligt luktar det bränt o där ligger mina stackars potatisar och har det hett om öronen.. Hur svårt kan det va? Ja tydligen väldigt!
Ändå är det rätt kul att laga mat om man är på humör.
Undrar vad dagens rätt ska bli imorron..
Kondomer.
I min strumplåda hittade jag längst ner i botten idag tre kondomer.
En hade gått ut i septemer 2006.
Den andra går ut i september 2007.
Tredje o sista har utgångsdatum i November 2008.
Varför ligger kådisarna i strumlådan?
Horoskop.
24/10-22/11
Torsdagen blir ganska trevlig, det är troligen bara kärlekslivet som du är rätt missnöjd med just nu.
Nähä?
Tappat greppet.
Jag skyller bara på mig själv, det är inte nån annans fel. Absolut inte.
Det blir inte alltid som man tänkt sig.
Förändring.
På jobbet gick två kollegor förbi mig utan att säga hej, de kände inte igen mig.
Ric kom in en sväng idag, han gick rakt förbi tills han hörde min röst.. först då förstod han att det var jag.
Ser jag verkligen så annorlunda ut? Bara för att två decimeter hår nått marken och fått ny färg!?
Roligt med förändring.
Var på föreläsning om Personlig Utveckling idag, del 2. Tyvärr var den identisk med Del 1 så den gav inte så mycket nytt. Däremot är det mycket som tåls att repeteras. Så nu har jag fått en tankeställare igen. :)
Taxi.
Märkligt.
Alltid träffar jag nån gammal kompis eller nåt gammalt hångel som fäller kommentaren; "jag skulle ha tagit dig istället", eller "jag skulle ha raggat på dig istället". Jag är väl ingen jävla blomma heller som bara går omkring och väntar på att plockas? På nåt vis så verkar det som om dom tror att bara dom hade varit singel så hade jag fallit som en fura för dom? Varför skulle jag var intresserad nu när jag inte var det när dom var singlar? Innan dom skaffade den där tjatiga kärringen som aldrig blir nöjd? Innan de skrikiga barnen kom till världen?
Likaså när de lägger på huvet på sned, när dom hör att jag är singel, och säger "men du ska se att du träffar nog nån snart". Som att det är synd om mig? Är det inte mer synd om dom som lever i ett olyckligt förhållande?
Bordsplaceringen gjorde att jag hamnade med gamla killkompisar från förr som jag festade med när jag bodde hemma sist. De har kommit längre i livet och har idag både fruar, villor o barn.
Det enda ämnen som diskuterades vid bordet var kompicerade förlossningar, sjuka barn och vilka bilar man får plats med barnvagn i. Och varje gång de skulle berättas nåt, så frågade killen alltid tjejen hur det egntligen var, vilken tid det var osv osv. Försvinner ens eget minne när man har ett förhållande?
Höjdpunkten på detta bröllop var dock vissas klädsel. Om det står valfri klädsel, betyder det att det är okej att komma i jeans o fleecetröja?
I övrigt var det en trevlig tillställning, som oxå hade inslag av fylla o gråt o bråk. Som det ska vara alltså.
I söndags var jag o kollade på min brorsdotter som spelade fotboll. Hon stod vid strafflinjen och snackade med en kille i sitt lag o vinkade glatt till oss som hejade på. Ibland kom hon på att det var fotboll hon spelade och gjorde ett ryck mot bollen, verkligen underhållande!! Lånade Robins cross o åkte en halvtimme med Rasmus som vägvisare, den turen resulterade i öm rumpa och spända magmuskler.
Har klippt av mig en massa hår idag. Tre nyanser av brunt o lugg blev resultatet.
