Beslutsångest.
Vad göra?
Alt 1. Stanna kvar i Älvros, åka till stugan imorron. Grilla, mysa kanske tom ta en öl.
Alt 2. Åka till Gävle o överrraska Annica o träffa Knubben, Fredrik o Kristian o resten av gänget.
Det första alternativet gör att jag kommer hem till Sthlm sent på söndagkväll, det första möjligör en hemskomst på tidiga eftermiddagen. Eftersom jag börjar jobba på måndag så vore det bra att komma hem tidigt o tvätta o greja..
Ååååååååh va jobbigt det är att ta beslut. Allra helt när det är såna viktiga beslut som måste tas.
Adam
Historien om denne Adam är denna.
Han satt inne 4 månader för droginnehav innan han kom till Bali. När han "muckade" från fängelset tyckte hans föräldrar att det var en bra idé att skicka honom till Bali för att komma ifrån drogerna. (Vad hans föräldrar tänkte med vet jag faktiskt inte, men det är kanske inte alltid så lätt)
Vad som hände när Adam kom till Bali var att han upptäckte att det fanns ju ännu mer droger på Bali, och framförallt mycket billigare. Magic Mushrooms kunde han ju till o med plocka själv i nån hage...
Första veckan brände Adam närmare 8000:- på extacy, sen var hans reskassa slut.
Retur på biljtten hade han inte förräns tre veckor senare.
När jag lämande ön hade Adam en budget på 200:-/dag.. Hans föräldrar skickade pengar så han skulle överleva tills det var dags att åka hem.
Undrar hur det gick för honom?
Roskilde 2007.
Sova i tält, kräla i lera o dricka i öl samtidigt som man lyssnar på musik har jag föreställt mig det hela.
Eftersom jag aldrig varit på nåt liknande (jag räknar inte in Dala-rocken i Hedemora) så vet jag inte alls vad jag har att vänta mig. Och med Thomas som kompis så blir det inte enklare...
Idag ringde han o undrade om jag hade nån bra ficklampa jag kunde ta med mig från Älvros??
Ficklampa? Neeej, svarar jag osäkert o undrar vad jag ska med den till.
-Jamen, det blir ju bäcksvart på nätterna o då hittar man inte hem till tältet, blev svaret.
Tänk om jag inte hittar tillbaka till mitt tält alls?
Ska jag sova i ett dike där alla kräks o kissar? Eller åker jag då in till stan o tar in på hotell?
Tänk om dom tappar bort mig o jag blir kidnappad av en dansk drogliberal som håller mig inlåst i en källare till nästa års festival? Ojojoj, visste inte att jag skulle åka på festival med livet som instas..
Vad jag tänker göra är att köpa mig en megafon, sen tänker jag stå där o gapa tills nån tar hand om mig om jag kommer bort. Thomas, Fredrik eller Daniel borde ju känna nån form av ansvar när dom tar med en novis oskyldig liten flicka på såna här strapatser. Faktiskt. Eller?
Enligt Maria o M-L så är jag tydligen inte ens en festival-tjej så jag borde
kanske stanna hemma o pilla naveludd.
Jag tänker iaf ha roligt, bortkommen eller ej!
Var ute o gick med hunden idag o såg ett knippe brännässlor som påminde mig om midsommardagen.
Jag, Annelie o Hans åkte hem till Jim (som redan åkt hem) för att ha efterfest o käka kebeb, bara för att mötas av en låst ytterdörr. Jim hade "glömt bort" att vi bodde där tydligen o låst ordentligt om sig innan han däckade.
Hans kilade runt på baksidan för att se om han lämnat nån dörr där öppen medans jag o Annelie väntade på framsidan. Grejen är bara den att jag var så förbannat kissnödig att jag var tvungen att springa iväg o kissa, kunde inte vänta längre. När jag hukar mig ner o börjar kissa svider det till i baken o jag inser att jag hukat ner över en knippe brännässlor!! Å då var det ju försent, jag kunde ju inte flytta på mig utan det var bara att stå ut..
När jag kommer tillbaka är dörren öppen, Hans lyckades åla sig igenom det lilla badrumsfönstret. Imponerande!
Så det blev kebab till slut, ingen efterfest men det var nog lika bra det..
Alla var inte på humör.
Dagens SMS; "Hej hopp min duva! Det ska bli kul att du kommer tillbaka snart. Stället är sig inte likt utan dig"
Älvros.
Solen skiner, det är ljummet i luften. Mina bröder har köpt varsin pool, den ena större än den andra, och jag skulle så gärna vilja plaska runt lite... Men det går inte av 3 olika anledningar.
1. Jag har blivit tokförkyld över en natt, hostar som en kol-innehavare och gråter när jag sväljer(ont i halsen alltså)
2. Den ena poolen är inte redo för dopp ännu, nåt "medel" som fattas.
3. Min sår på foten har gått upp och nu kommer brunt, väldigt illa luktande var, utsipprande ur såret.
Jag bara undrar, ska det vara så?
Hem till pappa.
Doktorn, jobbet o sen till bussen, det är min plan. Allt innan 13.00 förhoppningsvis.
Så sluta blogga då ditt pucko o engagera dig.
Kläderna packar ju inte sig själv. Liksom.
Borde raka benen oxå men jag orkar inte. Skitsamma.
Och ladda över musik till ipoden som jag inte ens hittar just nu.
Batteriet till min nya digitalkamera är laddat.
Den är vattentät, tänkte prova den i nån av mina bröders pool när jag kommer till Härliga Härjedalen.
Midsommar 2007.
En del tråkigt, en del onödigt och en hel del roligt. Så sammanfattar jag min helg i Göteborg.
Torsdagen var vi hos Jim, drack några öl o snackade skit. Fredagen var det sill-lunch med efterföljande fest hos Richard, vi skulle ju även grilla o det hände inte förrän kl 23, vi var lite slöa... På lördagen var vi på Liseberg, tog några öl på tyrolen o sen hem till Jim en sväng för lite öl sen ut i Göteborgsnatten.
Med tanke på att jag hoppat på kryckor hela helgen kan ni tänka er vilka biceps jag kommer att få! ;)
(Förhoppningsvis slipper jag dom imorron när det är dags för återbesök hos tant doktorn. )
Jag hade kunnat få en till skada på lördagkväll! Jag sätter mig sist i taxin och Hans tar i för kung o fosterland när han drar igen dörren. Jag informerar honom väldigt vänligt om mitt problem; "-Du,min hand sitter fast i dörren"
Varpå han e snabb som 17 att öppna den igen! Det otroliga är att inte en skråma fick jag!?!
Inget ont, inga märken eller nånting! Det är som Thomas brukar säga ;"Lena är fan tuffare än somliga tror!!" :)
I dag funderar jag över hur det är möjligt att känslor för människor kan förändras så drastiskt och så fort?
Hur kan nån man tyckt så mycket om så länge helt plötsligt betyda så mycket mindre helt plötsligt?
Vad är det som gör att ens känslor förändras? Utan att nåt speciellt egentligen har hänt?
Vidare funderar jag över huruvida jag är egoistisk eller inte.
Jag tycker själv inte det men tydligen finns det en som tycker så.
Dessutom är jag tydligen en sån som jämt ska stå i centrum. Och det kan ju stämma till viss del,
jag har inga problem med det, men jag är även glad när jag får sitta tyst o iaktta.
Ja jag prata mycket o ofta, men jag har ju så mycket att säga!
Sitter jag tyst o lyssnar så beskylls jag för att vara sur o tråkig. Så hur vinner jag?
Jo jag skiter nog i allt o bestämmer mig för att vara den jag är.
Ibland är jag glad o ibland är jag arg.
Ibland är jag kär och ibland är jag trött.
Ibland är jag ledsen och ibland är jag galen.
Ibland är jag tråkig och ibland är jag besviken.
Ibland är jag rolig och ibland är jag gosig.
Ibland är jag gullig och ibland är jag snäll.
Ingen är perfekt men i min värld duger jag alldeles utmärkt!!
Så det så.
Nästa år firar vi midsommar i Älvros.
Förresten..
Det som jag trodde var svaret på alla frågor visade sig vara helt felaktigt men ändå så rätt?
Det jag trodde var viktigast igår känns helt menigslöst idag.
Märkligt hur saker o ting kan förändras över en natt. Den som sa "sov på saken" slog minsann huvudet på spiken.
Roligast idag (än så länge); Att jag bara packar en sko av varje par inför min resa till Götet.
Har även kommit på en annan sak som är ganska intressant.
*En gång högg jag mig i foten med en yxa.
*En annan gång trapade jag på en gammal kratta och fick en av de 5cm långa taggarna i foten.
*Har även skurit mig med en kniv rakt över tårna.
*Dessutom har jag ju haft inflammation i över ett år i en fot.
*Och nu har jag alltså skurit av en muskel i en av fötterna
Alla dessa händelser koncentrearde sig på HÖGER fot!!
Kanske är det inte meningen att jag ska ha två fötter? Kanske skulle haft en protes på höger?
Hemma i solen.
Det har varit en helt otrolig resa med hur mycket drama o roligheter som helst... Orkar inte berätta allt på en gång utan det kommer eftersom antar jag. Vi har iaf upptäckt " Dreamland", en vik med vit sand o klarturkost vatten, vi har klivit i land på den största av Gilliöarna, hur vackert som helst. Inga bilar, ingen polis men med en massa Magic Mushrooms.. Och naturligtvis Kuta, partystaden som har hållt oss vaken många nätter!
När jag klev av flygbussen igår knallade jag raka vägen till vårdcentralen o fick en tid hos sköterska för att ta bort mina stygn i foten. Gick hem (till en superfin lägenhet!!! Tack Tomas) o fixade lite med tvätten innan jag gick tillbaka och skulle ta stygnen.. Men det gick inte riktigt som jag ville utan en läkare blev inkallad och inga stygn togs.
Det har (FORTFARANDE) inte läkt ihop som det ska utan det blev kryckor o en sjukskrivning istället.
Ska tillbaka på tisdag o förhoppningsvis ta stygnen då. Om jag kan hålla mig på dom här jävla kryckorna under helgen så det läker ihop nångång... Dessutom ska jag få äran att äta pencilllin. Underbart.
Idag åker vi ner till Göteborg till "våra" killar o firar midsommar. Efter mycket om o men så blev det Rickards föräldrar i Mölndal som fick äran att ha oss som sällskap den kommande helgen.
Jag o Annelie brummar ner i hennes fina bil nu på förmiddagen, jag måste bara hämta ut recept o packa först.. :)
Det ska bli konstigt den dagen jag ska tillbaka till jobbet igen, jag har aldrig varit ledig så här länge förut.
På flyget hem från Bangkok igår hade jag kunnat få ett utbrott. Det är verkligen konstigt att folk inte kan bete sig när dom sitter på ett flyg.. Ungarna springer lösa under landningen, föräldrar skriker o svär till sina barn, en pappa tyckte det var självklart att hans 15åriga son skulle få dricka öl på vägen hem mm mm mm
Dessutom HATAR jag när folk applåderar när planet tar mark, piloten har väl för fan en mångårig utbildning bakom sig så landa kan han väl förhoppningsvis? Eller?
På nåt vis så tycker jag det är ok att klappa händerna när man åker charter, för det är töntigt i vilket fall som helst. (Ja jag åker oxå charter, så jag VET att det e töntigt!)
Och vad är grejen med att man ställer sig upp o börjar rota i sitt handbagage innan planet e framme vid gaten?
Alla liksom flyger upp o ska ut först, varför? Du får ju fortfarande vänta på dina väskor vid bagagebandet?
Jag vet inte hur många gånger flygvärdinnorna sa till igår..
(Vänta fick verkligen Annelie förresten göra igår, hennes väska kom sist av alla! Ha ha ha ha!!)
Sen kommer vi till passkontrollen, man vet väl för fan om man kommer från ett land inom Eu&Schengen?
Gör man inte det borde man få stanna hemma.
Slutligen kommer bagagebandet, STÅ FÖR FAN BAKOM GULA LINJEN SÅ ALLA HAR CHANS ATT SE SIN VÄSKA NÄR DEN KOMMER!!!!!! Vad är det som är så förbannat svårt?
Sådär ja. Nu vet ni hur man beter sig när man reser.
Nu ska jag packa väskan, tack gode gud för att jag inte behöver åka kommunalt idag.
11 stygn, blodbad och kryckor!
Har det fortfarande valdigt bra dock, har inte badat pa ett par dagar men snart ar det dags igen!
Kryckorna slangde jag efter forsta dan, helt omojliga i det har landet!
Muskel till stortan laker fint och det blir battre o battre dag for dag!
Martins kommentar tycker jag var bast "Det dar ar sant man gor sista dan.. Ja jag ska tanka pa det nasta gang jag far for mig att trampa omkring pa glasflaskor pa marken!!!
Nu e det dags for mat, sen espresso bar som galler, vi ar mer eller mindre stammisar dar o far alltid ett bord, aven om stallet ar tjockt med folk! Sen far jag barhanga pa Bounty medans Annelie ar king of the dancefloor!
Bali!
Vi har bara varti har i fem dagar och redan skulle jag kunna skriva en hel roman om allt som hant, och anda har vi tva veckor kvar nu! TJOHO!
