Årskrönika 2007
Trots att inget speciellt har hänt så har det gått väldigt fort, och det har som vanligt varit väldigt kul.
Jag pratar om 2007.
Januari- Nästan hela Januari förflöt helt utan dalar, det vara bara på topp hela tiden. Mot slutet av månaden tog det dock tvärstopp. Jag fick ett stort hål i hjärtat, och dessutom fick jag återigen problem med högerfoten.
Bestämde mig för att bli blodgivare. Kollade på en lägehnet men det blev inget.
Februari- Började träna på gymet, gick till o från jobbet hela tiden och var verkligen aktiv! Kollade återigen på en lägenhet men den här gången tackade jag nej, den var för liten. Iron Maiden besökte stan o jag passade på att jobba lite extra på Globen så jag fick se konserten. Anmälde mig även till en Excelkurs, som tur var betalade jobbet för jag lärde mig ingenting!! Min brorsson hamnade på sjukan, njursvikt, pga av sorkfeber. Repade sig som tur var ganska snabbt. Lyckade även få örononflammation..
Mars- Trumhinnan spricker pga av inflammationen o jag hamnar hos doktorn för en ny penicillinkur, den jag körde först hjälpte inte. När jag legat sjuk hemma i fyra dar lider jag av svår rastlöshet o anmäler mig av någon anledning till Tjejvasan 2008. Min Guddotter med familj kommer till stan över en helg, jättekul! Vi hade även firmafest med en del intresanta inslag men det är glömt o gömt nu! ;)
April- Dags för Mojitopremiär med Calle på La Habana, som vanligt var de underbara. Återbesök till doktorn med högerfoten o får cortisonspruta och blir ordinerad vila i minst 8 veckor. Velar mellan valen av sommarens semesterval, Annelie vill inte flyga så långt men jag lyckas övertyga henne om att Bali är destinationen.
Maj- Annelie köper ny bil vilket förenklar även för mig!! Åker till Göteborg på inflyttningsfest, får en snefylla o beter mig som en 16-åring. Hem till Älvros vid Kristihimmelfärdsdag. Lyckade hinna med en MC-premiär! WOHO!
Juni- Åker till Bali i tre veckor!! Helt suveränt resemål! Lyckas tyvärr efter 5 dagar på plats skära av mig stortåmuskeln och hamnar på sjukan och får sy elva stygn. Haltar mig vidare genom ön resterande två veckor!
Kommer hem, till sjukan pga av inflammerat sår o hamnar på kryckor. Midsommar tillbringas i Göteborg på en sådär rolig fest. Lyckas klämma min hand i en taxidörr men får otroligt nog inte en skråma?!
Juli- Tillbaka till jobbet igen efter fyra veckors ledighet o har jobbångest för första gången i mitt liv. På jobbet väntar 396 mail när jag kommer tillbaka, raderar 390 utan att ens läsa dem.. Åker till Roskilde med Thomas, Fredrik, Alex och Daniel. Strövar omkring i lera i fyra dagar och håller på att regan bort men har trots allt himla kul!!
Augusti- Helt plötsligt känns det som om hela livet står still o jag är rastlös och vill att det ska hända nåt. Pridefestivalen blir en succé, vi som inte går med i tåget hänger i Humlegårdsparken och dricker champagne. Fredrik flyttar in i vårt lilla krypin och nu är vi tre! Inser att jag att håller på att tappa greppet när jag finner mig gråtandes till "allsång på Skansken". Fixar akrylnaglar och får en ny chef. Åker till Göteborg och firar Hans 30-årsdag. Kanonkul helg återigen där nere i väst. Får för mig att söka ett jobb som inte finns. Har inte hört nåt än..
September- Åker till Sveg o går på bröllop, träffar en del gamla bekanstkaper som beklagar sig över sin elaka fru, jobbiga barn och svartsjuka flickvän.. Klippte av mig lite hår och har lugg för första gången på många år!! Bokar ett tandemhopp som blir inställt pga av dåligt väder. Avskedsbreven som jag skrivit till efterlevande ligger fortfarande kvar i strumplådan. "efterhoppetfesten" blir dock av, jättetrevligt. Jag o Johanna åker till New York, har superkul i fem dagar o handla sanslöst med skor. Mitt brorsbarn Alicia kommer till världen väldigt efterlängtad.
Oktober- Städar akvariet första gången det här året, med min superhävert! Börjar gå till sjukgymnasten som får lite ordning på foten. Bokar ett nytt hopp men det blir återigen inställt pga av dpligt väder. Thomas vandrar genom Gamla Stan mitt i natten o blir knivrånad!! Polis o drama natten igenom. Drabbas av bloggorka.
M-L krystar ut en Tilde!
November- Åker på kryssning till Riga med Hans, Richard, Jens, Jacob, Jim och Annelie. Hans födelsedagspresent. Som vanligt har vi himla trevligt.
December- Bestämmer mig för att bli stressfri och tar ledigt en vecka o åker till mamma. Jag o Maria åker slalom i Vemdalen, görskoj! Spenderar sen en dag med Rasmus i backen. Lika roligt då med! Sen hade vi en otroligt lyckad julfest här hemma. Fullt med folk o inga klagomål. Sen var det jul som firades i Älvros, inte mindre än tre julklappsutdelningar var det som skulle närvaras på. Kärnfamilj? Nej.
Nu är det bara nyårsfesten kvar sen börjar vi på ny kula. Årsta Folkets Hus har hyrts och just nu ser det ut som att ca 150 personer ska partaja loss!
Efterlysning.
* Mina favoritjeans, ett par mörkblå Lee-jeans strl 33-33 av modellen Marion.
* Ett pass, bild på mig och mitt personnummer står tydligt i detta.
* Ipod-laddaren, en svart med blå lampa som lyser när laddning pågår.
* Paket till Maria, ett svart med snören.
* Laddaren till Digitalkameran, svart vanlig elsladd.
Efter festen...
Det var en bra fest må jag säga. All 37 personer som kom in i vår lilla tvåa var glada o trevliga.
Jag blir lika glad varje gång jag lyckas med konststycket att inte bli irriterad på någon eller ringa till hela telefonboken när jag är onykter, iofs åkte det iväg en hel del sms men han är van så det gör nog inget.
Inget jag tänker förlora någon sömn över iallafall.
Klockan sex på morronen hade jag o Angelica diskuterat, OCH LÖST, alla världsproblem så hon hoppade i taxin o for hemöver. Jag hann inte komma i säng för Fredrik kom just då hem från krogen med sina funderingar, så då löste vi dom oxå innan det var dags för John Blund.
Gårdagen var en misär. Usch o fy va dåligt jag mådde. Jag som inte brukar ha huvudvärk trodde allvarligt talat att huvudet skulle sprängas. Kanske var det den där litern champagne som gjorde det. Eller ölen. Eller cidern?
Kanske nostalgitrippen vi gjorde till 90-talet med hjälp av HotShots var den avgörande faktorn?
Hur som helst så är jag glad att det är måndag idag.
Med tanke på responsen från deltagarna var det iaf en bra fest. Tur det.
Dagens komplimang!
Jag har fått en komplimang idag, en väldigt speciell FRÅN en av de underbaraste människor jag känner...
Hej Hallå!
Tänk att jag alltid blir på bra humör när jag tänker på dig:-)
Sådan inverkan har du på mig, säkert på andra också.
Lena underbar och älskad av alla:-)
Sträck på dig, rak i ryggen:-)
/Kram från Lars
Jag smalt. Så nu ligger jag här i en pöl på golvet och skvätter ner.
Underbart.
Skrämmande.
16 kvinnor dör varje år i Sverige till följd av misshandel.
Hemma.
Har gjort mitt bästa för att reta gallfeber på Fredrik o Thomas idag. Så dom märkar att jag är hemma liksom.
Lyckades nog bäst med F, T reagerar liksom inte..
15 liter julmust har vi inhandlat på Willys idag, är det jul så är det.
Hem.
Alltså sitter jag nu hemma och ska åka hem idag. Ska vara hemma i 10 dagar sen ska jag hem IGEN. Lämnar brädan här för det finns ändå ingen snö att åka på hemma ännu.
Inte för att jag kan åka men jag tänker leta fram mina "brädåkningskunskaper" som finns här inne i kroppen nånstans. Jag har ju för 17 gjort det här förut! Damn It!
Dagens SMS
Kom igen Lena!!"
En sak till.
Åldersgrej..
Om man samlar ett antal äldre männsikor (med äldre menar jag över 50), sätter en kaffekopp i handen på dom så ger jag dig tusen spänn om dom inte inom 5 minuter diskuterar vilka krämpor de, eller nån de känner har!
"Hörde du att Gösta är inne på operation igen", "Elsa har visst fått cancer",
"Ja jag har ju varit inne på sjukhuset nu fyra gånger o ingen hittar nåt fel" osv osv. Så här fortsätter det tills kaffet är uppdrucket och kakorna är slut.
Deras värld är tydligen enbart fylld av sjukdomar, provsvar och elände..
Det enda positiva som KAN komma att dras upp under disskusionen är barnbarnen.Tydligen har de glömt att de har barn de kan vara stolta över, nu är det barnbarnen som gäller! Helt plöstligt är det glömt vem som avlat fram de här smarta fantastiska underbara barnbarnen.
Se på nyblivna föräldrar. I ett rum med såna är det är inte mycket annat som diskuteras än nybajsade barn, utveckling, billiga blöjor och amning."Min Elin gick när hon var 9 månader", "Olle sover så dåligt på nätterna".
Och varför är det bara kvinnorna som jämför barn med varandra?
Det är sällan man hör en kille sitta och berätta att "Agnes bajs var alldeles gult imorse"!?
Ser inte pappor samma saker som mamman, eller bryr dom sig helt enkelt inte?
Eller är det så att de har fattat grejen att det helt omöjligt kan vara intressant för nån annan än just de själva?
Papporna diskuterar hellre villans värmekostnader eller möjligheten att byta bil.
Tonåringarna. Där har vi den grupp som trots allt är rätt intressant att lyssna till. För där har vi alla varit, vi känner igen oss och har ofta många dråpliga historier att flika in med när vi känner att vi vill vara med i disskussionen.
Samtidigt som vi ler inombords när de berättar vilka problem de har, för vi vet att de inte ens är halvvägs ännu.
De har oftast ingen aning om vad ett problem är ännu. Det finns värre saker i livet än att Berra i 8c inte är intresserad. Och det är inte hela världen att bli dumpad veckan innan sommarlovet. Det finns fortfarande hopp.
Barnens värld, de där underbara varelsernas värld där man befinner sig upp till ca 7-8 års ålder.
Visst är det drygt när man inte får handla godis varje gång man är på Ica, och visst hänger läppen lite längre ner än vanligt när man måste städa rummet varannan torsdag. Som riktigt liten är det såklart jobbigt att inte mamma eller pappa förstår att de ska byta blöja på mig när jag skriker, inte försöka få mig att sova. Eller tvärtom! Dock är man på det stora hela är man nöjd med livet. Äter och sover när man har lust. De äldre leker med Barbie en dag, bokmärken en annan. Byter bästis när andan faller på.
Inga bekymmer, inget ansvar. Ingenting är speciellt svårt, inget är tråkigt utan man är rätt glad, nöjd o omedveten om vad som komma skall. Bilar o traktorer i sandlådan fungerar fortfarande.
Jag började fundera på vad det är som gör att det är såhär, och det är naturligtvis så att det som står en närmast är det enklaste att tala om. Så länge man håller sig till "sin" åldersgrupp är det ju inga problem.
Men vad händer när man blandar och ger? Tar en från varje "grupp"? Och en av vart kön? Vad händer då?
Sen har vi såklart den grupp jag själv tillhör. Jag är inget barn längre (även om jag ibland behandlas så), tonåren har jag lämnat för länge sen (även om jag tror jag hör dit när jag ibland gråter över triviala saker), Småbarnsförälderspåret har jag än så länge hoppat över, och "äldre" vill jag inte klassa mig som ännu.
Jag är ju trots allt bara 32 år ung.
Så vad pratar jag om?
Förväntingar.
Det vore kul.
Imorron ska jag äta skogaholmslimpa med ost på och dricka varm choklad.
Och åka skidor förstås.
Min personlighet enligt Facebook.
Interests Thrill Seeker-You are interested in anything that is exciting and pleasurable. You're not afraid to indulge yourself - you live by your own set of rules and don't allow yourself to get hung on what others think. For the most part, you are independent and do whatever you please to do. Trying to stop you from doing something only makes you want it even more. At the end of the day - you live for life's most thrilling moments.
Amusement Adventurous- It's a good thing that you are filled with energy and ambitions (that others sometimes find exhausting) because you're continually looking for a new adventure and exciting experience. You struggle with a continual feeling of restlessness which constantly pushes you to the next level of excitement. Once you have accomplished one thing, you are eager to accomplish something more exciting, riskier and distinguishable.
Passion Emotional- For you passion is less about romance and sex - it's more about friendship and family. Strong emotional bonds and connections are your passion and your pleasure. You always let your loved ones know how much you love, respect and admire them. You do this through kind words, loving actions and simple gestures. You count your blessings each day and express your love openly. You expect the same from others.
...
Att komma tilbaka till jobbet efter en dags ledighet mitt i veckan o mötas av glada tillrop över att man är på plats är väldigt trevligt, "det har varit tomt utan dig", "åh va bra, nu blir det ordning igen" osv osv..
Som sagt, det känns bra att vara behövd.
Vad som inte känns lika bra är när man känner att man tappat kontrollen. När man tar på sig mer o mer och sköter det klanderfritt men inombords blir skörare och skörare. När jag gråter för att det går mig emot, när jag fräser istället för att svara och suckar istället för att hjälpa. Att jag säger Nej till saker som jag egentligen vill göra men jag är så trött innerst inne att jag vill bara gå hem o lägga mig i soffan.
Och när jag väl tar mig ut för att träffa nån så mal jobbet inuti huvudet, att jag borde göra si o så.
Att jag glömt ditt o datt.. Vaknar kl 4 o börjar systematiskt gå igenom beställningar o inventeringar.
Låter mitt "riktiga" jobb bli lidande för att jag tagit på mig mer än en heltid i jobb bara för att visa att jag kan, och för att vara snäll..
Förra veckan gick det verkligen upp för mig att jag verkligen inte gillar den där tjejen som tagit över på jobbet.
Hon är verkligen inte ett dugg kul. Jag bestämde mig för att jag ville ha tillbaka mitt gamla jag.
Den Lena som alltid hjälper till för hon tycker det är kul, den Lena som har tid att prata när det ringer.
Den Lena som är full av energi och har ett liv utanför dörrarna på Kungsgatan.
Så efter en helg av funderande så tog jag idag beslutet att släppa lite grejor som jag absolut inte har tid med och återfå kontrollen på mitt jobb som jag tycker så himla mycket om.
Jag börjar på Torsdag, då tar jag en veckas time-out.
